logoonblack

Julkalendern 2020 utspelade sig i en skidort i butikens fönster. 2021 är det en gata i fönstret

2021 > 12

Hej från Kapondjurgatan och alla oss i Jul på vår gata! Nu är vi alltså framme vid stunden och dagen vi räknat ner till i 23 dagar nämligen julafton! 

Morgonen startade som brukligt med att Kajjan tagit ett varv runt kvarteret och bjudit på kaffe och pepparkakor till de som inte kunnat gå in och värma sig. Uve följde med och hade tagit med sig några mjuka filtar att dela ut till de som såg ut att frysa lite extra mycket. 

Strax efter att de var tillbaka i huset hade de andra också vaknat och medan de fikade började de också förbereda julfirandet uppe på vinden. Alla utom mössen som tråkigt nog fortfarande inte hade dykt upp. De hoppades snart få veta vad som stod på.

Plötsligt hördes porten mot gatan öppnas och stängas. Allt prat tystnade och öronen spändes. Nu hördes steg i trappan och snart dök de saknade mössen upp. Men vänta! Vad höll Nosali i famnen!?

En liten mus var inlindad i tyg och viftade glatt med tassarna och svansen under det. Alla lutade sig fram och tittade på den lille. Så lik sina föräldrar! De utbrast i gratulationer och fick vet att allt hade gått bra. Nu skulle det bli lite mer livat på Kapondjurgatan! 

En riktigt God Jul till dig från oss alla i Jul på vår gata! 
 

Läs hela inlägget »

Hej från mig och alla andra i Jul på vår gata! Kanske ser du detta samtidigt som någon uppesittarkväll spelas i bakgrunden på en skärm eller har du kanske någon speciell film du brukar se så här dagen före julafton?


Uve har gått och kikat på den utvalda juldeckaren halva dagen men vill absolut inte gå emot traditionen att läsa första kapitlet så snart han vaknat den 24e och inte en sekund tidigare. Där emellan är han lite orolig. Han har fått som vana att kolla till musparet lite då och då nu när Nosali har så svårt att gå och allt men idag verkar ingen av dem ens finnas i huset! Han har frågat resten av grannarna men ingen verkade veta någonting. Kan de ha åkt in till sjukhuset utan att hinna meddela någon om detta?

Oron har smittat av sig lite men då de vet att det snart är dags för de två att bli tre hoppas de bara att alla mår bra. I ett sådant här litet hus kan det ibland nästan kännas som alla är en liten extra familj. 

Självklart är tankarna på mössen blandade med vetskapen om att de kommer vakna upp mitt i julafton imorgon. Måskar har hittat en riktig favoritsill med smak av hamburgerdressing och sett till att bunkra upp med massa burkar som troligtvis kommer ätas mest hela dagen. En och annan kaka eller chokladbit lär väl också slinka ner i näbben. Idag har han faktiskt lyckats att knappt äta någonting alls då han vill se till att vara riktigt hungrig nästa dag. En högtid främst byggd på olika slags mat är verkligen hans melodi!

Rävelina har faktiskt sålt ett par fåglar till men efter julhelgen ska hon börja fixa bra förvaring för alla föremål och redskap hon använder sig av. Fåglarna behöver en egen hylla, kanske testar hon att lägga ut dem på nätet till och med. Där kan ju vem som helst stöta på dem.

Som ni förstår är det mycket som pågår i allas tankar. Jag undrar själv mest över just hur mössen har det. Kan du inte hjälpa till att hålla tummarna vi får veta imorgon!
 

Läs hela inlägget »


Dan före dan före dopparedan hos oss i Jul på vår gata och hos er. Luften är kylig, dagen är kort och adventsljusstakar och stjärnor lyser upp de svarta fönsterhålen under kvällstid. 

Uve ser ut genom sitt fönster och kan ana ett och annat djur som stryker förbi på gatan utanför. Han undrar var de har varit och vart de är på väg. Det är tyst i huset och han tänker att de andra måste ha gått och lagt sig redan. Förutom Måskar som säkert inte kommit hem ännu.

Han huttrar till, kanske egentligen inte för att han fryser utan snarare för det ser så kallt ut i vinternatten. Han tänker på alla stackare som inte har någonstans att bo och måste sova i någon port eller kanske i en buske. Han tänker som så ofta förr på alla de där myrorna som en gång blev nedstampade en kväll som denna och vars hus försvann på samma gång. Den där inre bilden är plågsam.

Alla dessa tankar får honom att högt citera den första versen i den klassiska dikten ”Ugglan” av Ville Rödräv:

Midvinternattens köld är hård, 
gatlyktorna lysa och blänka.
Ingen sova på vår innergård,
de håller sig inne kan tänka.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på hus och gran,
snön lyser vit på taken,
endast Ugglan är vaken.

Läs hela inlägget »

Hej från oss i Jul på vår gata! Nu är det bara några få dagar kvar till julafton, sitter du kanske i lugn och ro med en kopp te i handen/tassen/vingen eller är du mitt uppe i pepparkaksbak och julklappsinköp? Hur eller ens om du firar hoppas jag det blir som du önskar.

Även i det lilla huset kommer det såklart se olika ut för alla men det är mest fokus på just nedräkningen. På olika sätt då såklart. Mössen ser fram emot nye lille familjemedlemmen, Uve har lagt undan en speciell julbok och köpt en unik flaska glögg, Kajjan knaprar pepparkakor ihop med sitt älskade kaffe, Måskar provsmakar mest nya smaker av sill och Rävelina är klar med en samling svarta fåglar. Den har hon nu arrangerat på bordet hon placerat framför caféet som jag nämnde hon planerade göra i gårdagens avsnitt från verkstaden.

Hon tycker det varit så spännande hittills att se reaktionerna från andra, alla har uppskattat skulpturerna och några är eventuellt intresserade av att ta hem en av dem. Den minsta har faktiskt redan flugit iväg med en väldigt tjusigt klädd illerdam som berättade hon samlade på fåglar. Det var såklart dagens höjdpunkt och fick henne att se fram emot fler möten. Att kunna nå fram till en annan person genom något du själv skapat eller kommit på är verkligen en speciell känsla. En sjungande glädje spred sig i bröstet och slapp ur henne i ett muntert nynnande.

Nanananana, dodidodido...
 

Läs hela inlägget »


Hej på dig igen från oss i Jul på vår gata! Eller ja, vi lämnar tillfälligt själva huset och följer med Rävelina till hennes verkstad där hon just nu gör små statyer. 

Då området var så fullt av marknadsstånd i helgen blev hon inspirerad att duka upp ett bord och ställa utanför caféet så här precis innan jul, egentligen mest med tanken att visa upp lite konst för de som passerar. Sälja är inte alltid det viktiga även om det såklart vore roligt om någon tyckte om det hon gjorde. 

Kajjan hade absolut inget emot det heller, speciellt inte då hon älskade att göra små svarta kråkfåglar. Han skojade med henne att det saknades specifikt kajor i utbudet och hon lovade han skulle få sin alldeles egna vid tillfälle. Det skulle ju såklart vara roligt svarade han glatt. 

Det var också skönt för Rävelina att ha saker att göra då hon precis fått veta Scarlet hon vanligtvis delar sin bostad med kanske inte kommer hinna hem i tid till jul och hon hade sett så mycket fram emot att fira tillsammans. De hade bestämt att arrangera en extra jul i mellandagarna i värsta fall men visst höll hon tummarna det inte skulle bli så tänkte hon medans hon målade ännu en fågel. 

Läs hela inlägget »

Fjärde advent både hos dig och oss på Kapondjurgatan och Jul på vår gata! Alla har samlats och fikat hos Kajjan, även Nosali som börjar få lite svårt att gå o trappan med sin stora mage.

En dröjande doft av kanderade mandlar som såldes på marknaden tidigare under dagen låg fortfarande kvar i luften tillsammans med saffran och glögg vilket var perfekt inför höjdpunkten på dagen som ju var ljuständningen. Den allra sista för i år!

Kajjan stod för ljusen sedan fick en från varje lägenhet tända ett ljus var. En stunds tystnad följde sedan läste Musse dagens vers:

Fjärde ljuset är nu tänt 
och julens dörr står på glänt.
Vi längtar efter ost, kakor, must och tomtebloss
Men personligen mest efter den lille som snart är hos oss!

Läs hela inlägget »

Hej på er från oss i Jul på vår gata, hoppas ni har en trevlig helg var ni än är och vad ni än gör!

Det har varit en relativt lugn lördag på Kapondjurgatan trots att den ligger i ett område med julmarknad och glöggsugna djur som spatserat omkring. Något som Kajjan såklart uppskattat då han fick möjlighet att bjuda på en ny glögg gjord på hemligt recept och sålde även massvis av den mer officiella glöggen med årets smak ”bullsmulor”. De var alla överens om att den var riktigt god och hade en tydlig och äkta bullarom, inte den där syntetiska varianten som brukade finnas i butikerna. 

Nu har lugnet lagt sig över huset men tystnaden gjorde också att en och annan kunde uppfatta svaga ljud från vinden. Som jag tidigare nämnt är det känt att där då och då kan skymtas spöken men inget någon blir rädd av då de alla verkar snälla. Då alla fick flytta ut innan ombyggnationen verkade även alla svävande boende ha försvunnit tillfälligt, troligtvis stördes de av alla oljud, men detta är den första som dykt upp sedan dess.

Om vi smyger oss upp på vinden kan vi skymta någon i mörkret. Vad tror du, är det en kanin eller kan det vara något annat med långa öron? Ingen vet svaret då ingen någonsin hört ett av spöken faktiskt säga något under alla år de funnits och ingen vet när de först dök upp. Då de aldrig orsakat problem låter vi de helt enkelt bara komma och försvinna som de vill ifred. 

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata

Avsnitt 17: Halsduken

Hälsningar ännu en gång från Kapondjurgatan och Jul på vår gata! Cirka en vecka kvar till julafton nu! Svårt att hänga med men den här berättelsen får iallafall mig att ha bättre koll på dagens datum. 

Igår fokuserade vi på Måskars nya konstverk vilket ju var en dröm som gick i uppfyllelse och hans entusiasm och glädje fick mig att fundera på om inte jag också skulle vilja ha något av Wargull på väggen hemma. För mig som inte har lika stort förråd av pommes frites tror jag att jag skulle nöja mig med en kopia dock.

Denna gång är det återigen kreativitet i fokus men nu är det Rävelina som står för den. Som vi redan vet är hon konstnärligt lagd och har svårt att hålla sig ifrån att starta upp nya projekt. En av de första saker hon packade upp när hon landade i lägenheten råkade vara en korg med garnnystan som var kvar från tidigare stickningar och då hon såg vilka färger som låg där visste hon att det måste bli en halsduk. Kombinationen av nyanser fick henne av någon anledning att tänka på korv med ketchup och senap vilket hon snabbt kopplade till sin granne en trappa upp. De kände varandra relativt bra sedan tidigare trots deras skilda personligheter.

Det är ju snart jul tänkte hon medans hon satt med stickorna i tassarna och så snart halsduken började bli klar skickade hon ett meddelande till Måskar och frågade om han hade lust att komma förbi eftersom hon hade en överraskning till honom. Han råkade var hemma och kom genast ner. Då han såg vad hon just tillverkat blev han återigen eld och lågor, erbjöd sig såklart att betala för hennes tid men hon insisterade på att det var en gåva. Dessutom var hon säker på att hon hade fått garnet gratis.

Måskar svepte genast de stickade ränderna runt halsen och genast blev han också lite rakare i ryggen och lättare på stegen. Han kände sig helt enkelt så snygg, tackade översvallande och lovade sig själv då han lämnade Rävelina att han skulle komma på den perfekta julklappen som tack!

Läs hela inlägget »


Ännu en hälsning från vår numera välkända adress Kapondjurgatan 4 och berättelsen Jul på vår gata! Hoppas som vanligt du som lyssnar mår bra i vintermörkret och inte blivit överhopad av julstress. 

När Måskar kom hem från en träff med vänner för en stund sedan såg han till sin förvåning en papprulle stå lutad mot väggen i entrén och det som fångade blicken var att den var adresserad till honom trots att han precis hade flyttat in. Självklart tänkte han den kom från någon som visste detta men ingen hade sagt något om presenter senaste tiden. 

Han plockade helt enkelt upp rullen och tog dem med sig till lägenheten. Väl där öppnade han locket och drog ut pappersrullen den innehöll. Då han vecklade ut pappret drog han hastigt efter andan och stirrade på det han nu hade framför sig. En lapp trillade ur med mammas välbekanta handstil: ”en liten inflyttningspresent! Kram måsmamma!”

Det hon hade skickat kunde han genast se var ett äkta konsttryck signerat av Wargull, den kände konstnären vars tavlor orsakade bråk då de någon enstaka gång dök upp på marknaden eftersom de var så populära och sällsynta. Hans mamma måste ha betalat ofantligt många pommes frites för trycket men han skulle aldrig våga fråga om den exakta summan och han gissade att pappa inte heller visste. Det som gjorde honom så glad var inte värdet på presenten utan att det både var ett motiv som innehöll en av hans favoriträtter, korv med mos, färgerna var de bästa han visste och att han alltid älskat just Wargull sedan han sett en dokumentär om den udda figuren för flera år sedan. Hon visste.

Stolt tog han fram listerna hon skickat med för att lättare kunna sätta upp konstverket och såg sedan lycklig på resultatet. Han tog en bild, skickade den till mamma och ringde sedan upp för att tacka för den bästa presenten han någonsin kunde ha önskat sig!


 

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata
(sent avsnitt pga tekniskt strul)

Avsnitt 15: Musse+Nosali

Texten som följer:

Hej igen från huset i fönstret ochalla oss i Jul på vår gata! Den här gången är gruppen lite större än den var bara igår. Hur menar du? Tänker du kanske nu. Jo det är faktiskt så att den sista tomma lägenheten äntligen ska fyllas av paret jag nämnt tidigare.

Musse och Nosali är helt nya på Kapondjurgatan och på väg att bli tre för första gången något de bägge är väldigt spända på. Vem är det som snart ska dyka upp, vad ska den lille heta och hur kommer personligheten bli?

Paret träffades på en middag hos bekanta för ett par år sedan och upptäckte genast de hade massvis gemensamt; de älskade bägge franska ostar, lyssnade gärna på traditionella pip-körer när de ville slappna av, hade båda studerat gnagologi på universitetet och drömde om kärleken i en mysig lägenhet och att bilda familj. Det sista höll alltså på att gå i uppfyllelse.

Musse jobbade i en brödbar i närheten och Nosali var tandläkare men hade tagit föräldraledigt redan då det hade blivit lite för jobbigt när magen växt sig större och större. Dessutom hade hon tänkt ett tag på att eventuellt byta bana och såg fram emot att fundera över detta i nya hemmet. 

Nu stod de här och höll varandras tassar i ett fast grepp. Bägge log med tindrande ögon och såg hur framtiden reste sig framför dem i form av ett rött tegelhus. Just nu i denna stund kunde livet knappast bli bättre! 

Läs hela inlägget »


Hej och välkomna till oss i Jul på vår gata. Uve har blivit lovad ett avsnitt där han får eget utrymme att berätta lite mer om en historisk byggnad som numera är lokaliserad i rabatten utanför huset. Denna försvarsanläggning som tidigare skymtat förbi heter Skansen Myran och har en spännande historia.

Att vår ugglevän är intresserad av det förgångna och gillar att fördjupa sig i allehanda arkiv och specialsidor på nätet förvånar nog ingen vid det här laget. När historien kring en plats dessutom innehåller så mycket drama och tragik hamnar det genast i topp över sådant han måste veta mer om. 

1695 bara några få år efter den stora byggnaden Skansen Kronan en kort distans bort blev klar uppfördes dess lilla version Skansen Myran på den plats den nu ligger men då var det såklart varken tegelhus eller rabatt på platsen. Vid det tillfället och ungefär 270 år framåt låg en liten ort vid dess fot som hette Myrbo och som namnet avslöjar befolkades av just myror. Det var en livlig plats men vid slutet också ganska nedgången. 

Samtidigt som många av de stora husen i Haga som det stora området runt Myrbo heter började rivas för att ge plats för nya tider var det helt enkelt så att människorna med de stora maskinerna och fötterna inte såg det otroligt lilla stället med alla dess innevånare och mosade alltihop. De sopade sedan ihop vad de trodde var skräp utan att reflektera. Det fanns inga överlevare och vi vet bara om händelsen då väldigt små dokument från vittnen upptäcktes. Efter det har några små rester kunnat grävas upp. 

Det är hela historien. Uve är numera engagerad i en grupp som heter ”Bygg upp Myrbo” som länge skissat på byggplaner för att restaurera det som en gång var. Ett mycket spännande projekt han driver ihop med en grupp skickliga byggmyror. De jobbar på informationsblad och hemsida och när detta är klart har jag lovat dela detta men ingen vet ett bestämt datum i nuläget.

Det var allt för denna gång, Uve är nöjd och jag hoppas ni lärt er något nytt. Ses imorgon igen!

Läs hela inlägget »


Hej från Kapondjurgatan och Jul på vår gata som idag sänder ut ett avsnitt på självaste Lucia! Tänk att vi är framme vid årets mörkaste och längsta natt, tur det finns ljus att lysa upp i mörkret med.

Självklart vill alla i huset vara med då de får besök av den efterläntade trion Duvetre, några av er mötte dem redan förra året då de gästade duvorna i Duveberga och nu har de alltså kommit hit vilket alla såklart är väldigt glada över. 

De börjar med en klassiker och avslutar med ett par nytillskott på repertoaren. Låt oss lyssna och tillbringa denna stund tillsammans med Kajjan, Måskar, Uve och Rävelina.

Natten den flyger fritt,
på lätta vingar.
Kring moln och trädtoppar,
stjärnorna blingar.

Då i vår backe står
vitfjädrad med ljus i hår
Santa Duvcia, Santa Duvcia!

Lusse Duva, Lusse Duva. Elva nätter före jul.
Lusse Duva, Lusse Duva. Elva nätter före jul.
Nu äro vi hitflugna så näst före jul
Nu äro vi hitflugna så näst före jul.

Fågelpip, fågelpip, höres nu i vårt gäng,
Fjädrar som det virvlar om i munter vintersväng
Följ oss ut, följ oss ut, nu flyger vi långt bort,
Detta var kul, nu är det snart jul 
Njut av stunden den går fort!

Med dessa stämningsfulla visor avslutar vi för denna gång och hoppas kören lyckades skapa lite extra julstämning där hemma

Läs hela inlägget »

God kväll från mig och alla vännerna på Kapondjurgatan och Jul på vår gata! Hoppas som vanligt allt är bra med just dig som lyssnar.

Det är glädjande nyheter från det som igår såg ut som en sjukstuga; Rävelina behövde precis som hon själv också trodde bara vila ut, äta sin choklad och dricka mycket honungsvatten som hon blev tipsad om för idag var hon redo att äntligen ta sig till nyfixade lägenheten. 

Kajjan hade såklart fått veta att den nyanlända hyresgästen haft det lite tufft så han såg till att möta henne vid entren med en nybakad kaka och en stor kopp kaffe. Lite fika kan göra mirakel som han brukar säga och jag tänker såklart inte säga emot. För vår fluffsvansade vän var det iallafall ett riktigt fint välkomnande och nu kändes det som att hon äntligen var hemma igen. Uve lånade till och med ut en invigningsbok till henne som hon inte hade hjärta att neka. Kvittrande romanser som utspelade sig bland fåglar i 1700-talets engelska björkskogar var inte hennes genre riktigt men lovade sig själv att ge det ett försök ändå.

Nu stod hon och såg ut genom fönstret medan adventsljusstaken spred sitt mysiga sken med en pirrig känsla i magen. Hon såg fram emot att få ordning och kunna sätta igång med sina projekt igen. 

Då det är tredje advent låter vi Rävelina läsa en kort vers samtidigt som tredje ljuset brinner:

Ännu ett ljus,
lyser klart i vårt hus
Jag har äntligen landat här,
på en plats jag håller kär.

Läs hela inlägget »


Hej på dig som följer oss i Jul på vår gata!

Dagens avsnitt höll på att helt bli inställt då den person jag har på schemat att introducera först varit fullt upptagen med att rita på ett stort uppdrag och sedan drog på sig en förkylning men slutligen gjorde vi en kompromiss som innebar hon är med på bild men mestadels täckt i sin favoritfilt och fick tillåtelse att äta choklad samtidigt. Jag gossar ni också tycker det är en okej lösning!

Rävelina som hon heter kallar sig oftast konstnär om någon frågar men andra gånger kan hon svara designer, skulptör, författare eller vad som passa för tillfället då hon ständigt håller på med något projekt, eget eller för en kund. Oftast går hon klädd i något hon sytt, helst ska det sticka ut och gärna starta samtal. Hon har kommit till en punkt där huvudsaken i livet är att få vara den hon är vad än andra tycker. 

Hon delar sin lägenhet med en annan rävdam som dock dyker upp precis innan jul då hon är iväg på äventyr och besöker en väns utställning. Vi kommer träffa även henne längre fram förstås.

Då Rävelina nu gick med på att vara med men behöver vila lite innan vi ser henne igen så avslutar vi här och hörs som vanligt imorgon igen. Ta hand om dig så länge!

Läs hela inlägget »

Goder  afton från Jul på vår gata och sent fredagen den 10 december. Datumet spelar roll då Kajjan äntligen fått leverans av det viktigaste i cafeet nämligen disken. Han ska såklart även se till gästerna kan sitta ner men utan denna viktiga del funkar ingenting så det är en stolt och lycklig stund där han testar att stå på sin plats och blickar ut över den lilla mysiga lokalen.

Det här blir bra, tänker han för sig själv och spelar upp scener i huvudet både från sådant som hänt då han tidigare haft öppet och det han önskar sig i framtiden vilket egentligen bara är att umgås med sina stammisar, hälsa nya besökare välkomna och andas in doften av bakverk, kaffe och gemytlighet. 

Precis som jag nämnde fick ingen se när delarna till möblerna anlände men plötsligt var de på plats och nu satt alltså allt ihop. Även den nya juliga lampan satt uppe och spred ljus precis som det var tänkt. Allt var helt enkelt redo för helgen och söndagens adventsfika.

Läs hela inlägget »



Ännu en hälsning från huset i fönstret på Kapondjurgatan 4 och vår lilla berättelse Jul på vår gata. Här har adventsljusen kommit upp i fönstren innan alla djuren ens är på plats och hantverkaren har julpyntat lite i entrén för att skapa extra stämning i mörkret och få alla att känna sig välkomna hem. Har ni klätt någon gran redan eller väntar ni till dagarna precis innan julafton?

Kajjan är lite nervös för att disken inte ska hinna komma fram innan helgen eftersom han är så ivrig att kunna börja servera pepparkakor och lussebullar i advent och alldeles särskilt till lucia men fått löften att den ska segla in i huset imorgon. Eller ja, den ör lite tung för en sådan graciös rörelse men ni fattar nog. Den kommer med ”Albaposten” det vill säga ett fraktbolag där allt sköts av enorma albatrossar. Det hade jag, och säkert en del av er, velat se men de brukar flyga runt när de flesta fortfarande ligger och sover och plötsligt står lådan eller vad det än där som genom magi.

Måskar har redan fått smaka en kopp av Kajjans berömda kaffe som han hade med sig i termos tidigt på morgonen. Båda är väldigt morgonpigga typer vilket är lite lustigt med tanke på Måskars ofta sena kvällsvanor men han brukar säga att han är för nyfiken för att sova länge och liksom inte vill missa vad som händer omkring honom. Inget jag personligen kan relatera till men förstår tanken.

Vi lämnar huset här för tillfället, ovanligt upplyst och hemtrevligt, hörs och syns imorgon igen!

 

Läs hela inlägget »

Hej från mig och Jul på vår gata det vill säga Kapondjurgatan 4. Jag gissar du kallar en annan adress din men du är hur som helst lika välkommen som vanligt.

Precis som utlovat ska jag introducera en ny hyresgäst som äntligen ska få flytta in och det är måsen Måskar; en glad typ med mat som sitt största intresse i livet. Det lagas en hel del olika rätter men han är trots allt svag för snabbmat vilket var anledningen han valde det motivet på sina tapeter som såklart skulle vara blå som havet. Favoritfärgen.

Måskar älskar att umgås och träffa nya djur och fågel som han är kan det bli lite högljutt i hans sällskap mellan varven. Säger någon till brukar volymen dock genast dämpas något.

Det skulle gå att sammanfatta hans personlighet som motsatsen till Uven en våning ner då böcker inte direkt är något det finns tålamod att ta sig igenom utan det bästa han vet förutom mat är att kolla serier. Gärna om mat eller åtminstone något som gick att tugga på. 

Läs hela inlägget »

Tisdag här i Jul på vår gata och det ligger ovanligt mycket spänning i den kalla vinterluften. Skylten har kommit upp utanför Kaffekajjan, det sista fixas iordning i huset och imorgon är det då äntligen klart och läge att börja flytta in på riktigt! 

Uve har visserligen fått tillåtelse att spendera en natt själv i tystnaden bara för han vill få möjlighet att riktigt bo in sig på egen hand även om möblerna inte hunnit anlända och han fått bre ut en tillfällig fäll på golvet. Som ni nog redan förstått har han sina små egenheter vilka är så harmlösa ingen har några problem med dem.

Det har även börjat susa på vinden där det enligt ryktena bor ett spökpar sedan många år tillbaka, vilka de är kan dock ingen svara på. Det enda som är helt säkert är att det inte är något som stör utan verkar mer vara ett par som tycker om att hjälpa till och ibland kan hjälpa till att leta upp och lägga fram tappade föremål. Det kan alla vittna om och det ör ju bara praktiskt eller hur!

Hur det än är så är det roligt vi snart äntligen kan få stifta bekantskap på allvar med hyresgästerna och det är ju alltid roligt med nya vänner! 

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata

Avsnitt 6: Bygget

Då var det dags för Jul på vår gata och en hälsning från mig och vännerna på Kapondjurgatan 4. Du kanske undrat varför historien hittills nått dig så pass sent på kvällen och svaret går att hitta hos hantverkaren som jobbat på att bygga om och bygga upp.

Det officiella datumet för inflyttning var egentligen förste december men då det varit förseningar med leverans av nya rör, ledningarna behövde dras om, vitvaror bytas ut och rätt golv skulle anlända har hyresgästerna tålmodigt fått vänta med sina flyttlådor klara. Alla har de fått bo i tillfälliga rum och längtar efter att kunna slå sig ner och snabbt fixa till hemmen inför högtiden som stundar. 

Uve är kanske den som mest längtar efter att sjunka ner i fåtöljen med deckaren han valt ut som invigningsbok. Bland de ni inte träffat ännu finns även ett par med stora drömmar som är säkra på att detta hus kommer få vara med när stora saker händer i deras liv och karriärer, en annan vill mest att livet ska innehålla god mat och de sista två väntar på att bli tre och håller som bäst på att leta efter en säng den lille ska få sova i när det är dags.

Flitens lampa lyser vidare inne i tegelhuset men snart kommer allt äntligen kunna inredas och pyntas med granar och julstjärnor. och även ta bort det du inte vill ha.

Läs hela inlägget »


En julkalender om ett litet hus i ett större hus på Kapondjurgatan 4 och de djur som just flyttat in och nu bor där. Nedräkningen till jul kommer pågå samtidigt som huset fylls av möbler, värdefulla ting och liv.

Nedan texten till avsnittet (ungefär då jag freestylar lite):

Denna gång i Jul på vår gata ska ni då äntligen få träffa den första hyresgästen vilket också är den som skickade en låda som landade innan han själv ens packat klart de sista av sina grejer. Precis som vissa säkert redan gissat är det en uggla som valt boktapeter och vart favoritsyssla är just att läsa. 

Uve, som han heter, visste redan då han som liten dunboll fick en tjock diktsamling om livets gång (ett uggelögas förgänglighet) av sin far att böcker var det bästa som finns och har slukat ena efter den andra sedan dess. Det brukade vara svårt att ens nå fram till honom när han väl hade sjunkit in i en annan värld där drakar plötsligt var lika verkliga som gråsuggor eller en flygande daggmask var lika mycket hans vän som de andra dunbollarna i skolan.

Och det är också precis en sådan granne Uve är känd som i huset där han bott många år innan ombyggnationen; en lugn, snäll typ som inte gör något väsen av sig och knappt hörs alls eftersom han trivs bäst i sin fåtölj med en filt över fötterna och en bok uppslagen i knät. Ibland blir det såklart en fika hos Kajjan, något som nästan var obligatoriskt för alla i kvarteret.

Hur han försörjer sig? Det vet inte ens jag riktigt men vet han bland annat recenserar noveller på nätet, fick ett stort arv från en rik släkting för några år sedan och dessutom är mycket sparsam. Några hemligheter måste väl ändå en uggla få ha.

Vi avslutar med Uves lilla vers för andra advent:

”Två ljus lyser nu upp vår vinternatt,
Advent du är välkommen nu jag önskar dig god natt!”
 

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata
4 december 
Avsnitt 4: Ljuset

En julkalender om ett litet hus i ett större hus på Kapondjurgatan 4 och de djur som just flyttat in och nu bor där. Nedräkningen till jul kommer pågå samtidigt som huset fylls av möbler, värdefulla ting och liv.

Nedan texten till avsnittet (ungefär då jag freestylar lite):

Hej igen från mig och Jul på vår gata. Just nu är både vår gata och naturen så vita av snö att det kändes rätt att dela en händelse Kajjan var med om under tiden han väntade på att öppna dörren till sitt efterlängtade café.

En av de aktiviteter han är mest förtjust i men sällan kan göra är snöra på sig ett par skidor och bege sig ut i en tyst och lugn skog, en kontrast mot lovet i staden och en stund för eftertanke. Han brukade lyssna på sina andetag och ljudet av snön som knakade under honom. 

Just idag fick han möjligheten att göra just detta och allt var precis som han mest hade önskat sig tidigare i vinter då han dystert betraktat det snöblandade regn som piskat mot rutorna men inte lämnat ett spår på marken. Då plötsligt stod en gran täckt av ljus bland de snåriga träden och buskarna. Så underligt tänkte Kajjan då det inte fanns några hus i nörheten. Och vilken magisk stämning det spred i mörkret. Kunde detta vara ett tecken på att slutet av året skulle bjuda på fler överraskningar?

Han stod stilla på skidorna en stund innan han stakade sig vidare hemåt med en underligt förväntansfull känsla i kroppen.
 

Läs hela inlägget »

Hej igen på er allihopa, då var vi tillbaka vid det lilla huset och kalendern Jul på vår gata (för er som behöver uppdateras). 

Ikväll fredagen den 3 december kan vi notera som tidpunkten den första lådan anlände till Kapondjurgatan 4. Det hör såklart inte till vanligheterna att ett flyttlass är så pass litet men tydligen hade denna leverans skickats separat och Kajjan gav sitt okej till att den kunde stå i hans lokal ett par dagar innan ägaren anländer.

Vem är så ägaren kanske ni undrar? Är ni nyfikna på hyresgästerna som ska fylla ut alla rummen? Jag låter er se tapeterna de fått möjlighet att själva välja ut så kan ni gissa vilka djur det kan röra sig om. Lådan ska packas upp precis ovanför caféet där det är fullt av böcker på väggarna. Spännande eller hur! Jag vet ju såklart svaret men låter er grubbla lite och så hörs och syns vi snart igen!

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata

2 December: Kajjan

En julkalender om ett litet hus i ett större hus på Kapondjurgatan 4 och de djur som just flyttat in och nu bor där. Nedräkningen till jul kommer pågå samtidigt som huset fylls av möbler, värdefulla ting och liv.

Nedan texten till avsnittet (ungefär då jag freestylar lite):


Välkomna tillbaka till Jul på vår gata, hoppas allt är väl hos er.  Jag ska inte dra ut på inledningen utan hoppa rakt in i avsnittet.

En av de ni kommer lära känna den närmsta tiden och som tagit sig till det lilla huset i huset är en gråsvart figur i stor jacka och stickad mössa. Nu stod han och betraktade byggnaden med ett förnöjt uttryck i ansiktet och ett leende på näbben.

Innan ombyggnationen hade hans lokal börjat kännas lite nedgången men nu låg en nybyggd doft i den isiga luften. Det kunde såklart vara inbillning men hur som helst var Kajjan som han hette nöjd och glad att det snart var dags att öppna caféet på hörnet där kunderna i flera år hade kunnat beställa en kopp av stadens godaste kaffe. Hur det gick att avgöra detta? Nja Kajjan hade ju mest ätit och druckit av sin egen fika så länge han kunde minnas men visst hade det smakats lite och de stammisar som brukade dyka upp försäkrade att det stämde. Det räckte för honom.

Han bodde bara några fönsterhus bort och varje morgon, och kväll för den delen, hade han tagit en snabb promenad till Kapondjurgatan 4 för att se hur långt det hade kommit sedan dagen innan. Dessutom var det redan december och nedräkningen till jul hade börjat vilket var den absoluta favorittiden på året. Alla som bodde i huset brukade fira tillsammans i hans lokal någon gång under dagen och i år hade det viskats om att det skulle flytta in ett par som snart skulle få tillökning. 

Spännande tider tänkte Kajjan och började vandra stegen tillbaka till lägenheten. Visst var vintern fin men lite väl kall för tillfället.

Läs hela inlägget »

Jul på vår gata

1 December: Huset

En julkalender om ett litet hus i ett större hus på Kapondjurgatan 4 och de djur som just flyttat in och nu bor där. Nedräkningen till jul kommer pågå samtidigt som huset fylls av möbler, värdefulla ting och liv.

Nedan texten till avsnittet (ungefär då jag freestylar lite):

Har du någonsin vandrat en gata fram, på väg hem med skorna knakande i den nyfallna snön, sett något i ögonvrån som verkat alldeles för otroligt, stannat till och varit tvungen att ta några steg tillbaka bara för kontrollera att du sett rätt?  Det hände mig precis.

Mitt i det upplysta fönstret jag just passerade stod ett litet litet hus i tegel på en liten liten gata. Det såg inte ut att bo någon där men jag kunde inte vara helt säker på det. Jag kollade runt, inga lampor var tända där inne. Det var så märkligt det hela. 

Jag kände hur kylan gjorde mina fingrar alldeles stela och tänkte som så många gånger innan att jag måste komma ihåg vantarna till imorgon. Med den tanken började jag gå igen men lovade mig själv jag skulle återvända till huset och se om något nytt dök upp...

Läs hela inlägget »